Omfattande analys av den globala snacksmarknaden: trender, innovationer och framtida möjligheter

1. Marknadsöversikt

1.1 Global marknadsstorlek och tillväxttrender

Den globala snacksmarknaden har upplevt en betydande tillväxt de senaste åren, driven av ökande konsumentefterfrågan på bekvämlighet och olika snacksalternativ. Enligt statistik kommer den globala snacksmarknaden att vara värd US$55,785 miljarder 2021, och förväntas växa med en sammansatt årlig tillväxttakt på 5,3% från 2022 till 2029, och nå en skala på US$83,860 miljarder år 2029.

Efterfrågan på snacks har också ökat under covid-19-pandemin eftersom människor tillbringar mer tid hemma. Jämfört med 2019 växte den globala marknaden med 3,67% år 2020. Dessutom, när konsumenternas konsumtionstrend mot hälsosam mat ökar, finns det en växande efterfrågan på mellanmålsprodukter med låg fetthalt, låg kalorihalt och sockerfria.

1.2 Regional marknadsanalys

Snacksmarknaden i olika regioner uppvisar olika egenskaper och tillväxttrender. Till exempel:

• Nordamerikanska marknaden: Nordamerika är en av de största konsumentmarknaderna för snacksprodukter. Enligt en rapport från Mordor Intelligence förväntas den nordamerikanska snacksmarknaden växa med en sammansatt årlig tillväxttakt på 3,79% mellan 2024 och 2029. Tillväxten på de amerikanska och kanadensiska marknaderna drivs främst av ökad hälsomedvetenhet och förändringar i livsstil.
• Asien Stillahavsmarknaden: Asien och Stillahavsområdet, särskilt Kina, Indien och Japan, har en enorm tillväxtpotential på snacksmarknaden på grund av sin stora befolkningsbas och snabba ekonomiska utveckling. Enligt Business Market Insights förväntas marknaden för frysta snacks i Asien och Stillahavsområdet växa från US$2,466,43 miljoner 2022 till US$3,472,11 miljoner 2030, vilket visar en sammansatt årlig tillväxttakt på 4,4%.
• Europeiska marknaden: Den europeiska marknaden domineras av hälsosamma och naturliga snacks, och ekologiska och naturliga snacks är mycket populära i regionen. Men de specifika marknadsdata och tillväxttakten behöver ytterligare forskning för att fastställa.
• Mellanöstern och afrikanska marknader: Även om dessa regioner kanske inte är lika framträdande i snackskonsumtion som andra regioner, växer marknaderna i dessa regioner gradvis med globaliseringen och västerniseringen av livsstilar.

Sammantaget påverkas den globala snacksmarknaden av flera faktorer, inklusive förändringar i konsumenternas preferenser, ökad hälsomedvetenhet och nivåer av ekonomisk utveckling. När marknaden fortsätter att utvecklas måste snacksproduktionsföretag fortsätta att förnya sig för att möta behoven hos konsumenter i olika regioner.

2. Konsumentens beteende och preferenser

2.1 Hälsomedvetenhet och produktefterfrågan

I takt med att konsumenterna blir mer medvetna om hälsosam kost, står även snacksindustrin inför nya utmaningar och möjligheter. Ökad hälsomedvetenhet har fått konsumenterna att vara mer benägna att välja mellanmålsprodukter som är låga i socker, låga i fett, höga på protein eller rika på fiber.

• Tillväxt efterfrågan på marknaden: Enligt marknadsanalysrapporter förväntas storleken på marknaden för hälsosamma snacks växa från US$25,626 miljarder 2023 till US$55,926 miljarder år 2028, med en sammansatt årlig tillväxttakt på 16,89%.
• Produkt innovation: För att möta konsumenternas efterfrågan på hälsosammare snacks fortsätter tillverkarna att lansera nya produktlinjer, till exempel snacks rika på superfoods, växtbaserade snacks, etc., som vanligtvis har mindre bearbetning och mer naturliga ingredienser.

2.2 Konsumtionsvanor för olika åldersgrupper

Konsumenter i olika åldersgrupper visar olika preferenser och vanor i snackskonsumtion, vilket ger snackstillverkarna möjligheter att segmentera marknaden.

• Unga konsumenter: Millennials föredrar snacksprodukter som är bekväma, nya och har sociala delningsegenskaper. De har högre krav på nya smaker och förpackningsdesigner.
• Medelålders och äldre konsumenter: I jämförelse är medelålders och äldre grupper mer bekymrade över hälsoegenskaperna hos snacks, såsom inget tillsatt socker, låg natriumhalt, etc. De kanske föredrar traditionella, beprövade snacksmärken.
• Förbrukningsdata: Enligt statistik har snackskonsumtionen ökat under covid-19-pandemin, särskilt under hemisolering, när konsumenter tenderar att söka tröst och lindra stress genom mellanmål.

Ovanstående data visar att snacksproduktionsindustrin måste ständigt anpassa sig till förändringar i konsumentbeteende och preferenser och möta behoven hos olika konsumentgrupper genom produktinnovation och marknadssegmentering.

3. Produktinnovation och trender

3.1 Smakinnovation och kulturell integration

I takt med att globaliseringen fortsätter att fördjupas, utforskar och experimenterar konsumenterna alltmer med matsmaker. Snacksindustrin möter denna efterfrågan genom smakinnovation, där ingredienser och tillagningsmetoder från olika kulturell bakgrund ingår i produktutvecklingen.

• Global Flavor Fusion: Snackprodukter börjar använda unika smaker från hela världen, såsom mexikansk chili, italiensk vanilj, thailändsk curry, etc., för att berika konsumenternas smakupplevelse.
• Lokaliserad innovation: Samtidigt förnyar snackstillverkarna också baserat på lokala smaker och kombinerar lokala specialingredienser för att utveckla snacksprodukter med regionala särdrag.
• Konsumentacceptans: Enligt marknadsundersökningar är mer än 60% av konsumenter villiga att prova snacksprodukter med internationella eller lokala egenskaper, vilket visar att smakinnovation har en bred marknadspotential.

3.2 Funktionella och hälsosamma produkter

Ökad hälsomedvetenhet har fått konsumenterna att ägna mer uppmärksamhet åt mellanmålens näringsvärde och hälsofördelar, och snackstillverkarna tillgodoser denna trend genom att utveckla funktionella och hälsosamma produkter.

• Funktionella ingredienser: Snackprodukter berikade med funktionella ingredienser som protein, fibrer, vitaminer och mineraler dyker upp på marknaden för att möta specifika näringsbehov.
• Rengör etiketten: Clean label-produkter, det vill säga snacks som inte innehåller konstgjorda tillsatser, konserveringsmedel och genetiskt modifierade ingredienser, blir allt populärare bland konsumenterna.
• Hälsosam certifiering: Marknadsandelen för snacksprodukter med hälsocertifiering, såsom lågt socker, lågt salt, glutenfritt etc., ökar år för år, vilket återspeglar konsumenternas starka efterfrågan på hälsosamma snacks.
• Marknadsdata: Enligt statistik nådde den årliga tillväxttakten för funktionella snacks 7%, vilket är mycket högre än tillväxttakten för traditionella snacks, vilket visar den starka farten på marknaden för hälsosamma snacks.

4. Leveranskedja och distributionskanaler

4.1 Försörjningskedjans stabilitet

Försörjningskedjan spelar en viktig roll i industrin för produktion av snacks. Det påverkar inte bara anskaffningen och kostnaderna för råvaror, utan är också direkt relaterad till slutproduktens kvalitet och leveransförmåga.

• Råvaruanskaffning: Snackmatsindustrin är beroende av en mängd olika jordbruksprodukter, såsom potatis, majs, nötter, etc. Stabiliteten i tillgången på dessa råvaror påverkar direkt produktionskostnaderna och produktkvaliteten. Till exempel kan extrema väderhändelser leda till minskningar av skörden, vilket påverkar stabiliteten i försörjningskedjan.
• Leverantörshantering: Ledande företag i branschen etablerar vanligtvis långsiktiga partnerskap med leverantörer för att säkerställa kontinuitet och kvalitetskontroll av råvaruförsörjningen.
• Lagerhantering: Effektiv lagerhantering är nyckeln till stabilitet i leveranskedjan. Företag använder avancerade prognosverktyg och lagerhanteringssystem för att minska eftersläpning av lager och risker som inte är i lager.
• Responsstrategi: Inför osäkerheter i försörjningskedjan antar företag diversifierade upphandlingsstrategier och etablerar alternativa försörjningskedjor för att minska beroendet av en enda leverantör.

4.2 E-handel och digital transformation

I takt med att konsumenternas köpvanor förändras och tekniken utvecklas har e-handel och digital transformation blivit viktiga trender inom snacksindustrin.

• Onlineförsäljningstillväxt: Enligt marknadsundersökningar växer försäljningen av snacks i e-handelskanalen snabbt. Konsumenter är alltmer benägna att köpa snacks online för att få en bekväm shoppingupplevelse.
• Digital marknadsföring: Företag använder digitala verktyg som sociala medier, sökmotoroptimering (SEO) och e-postmarknadsföring för att öka varumärkesmedvetenheten och engagera konsumenterna.
• Personliga rekommendationer: Genom dataanalys kan företag bättre förstå konsumenternas preferenser och ge personliga produktrekommendationer, och därigenom förbättra kundnöjdheten och lojalitet.
• Logistik och leverans: Utvecklingen av e-handel har också drivit innovation inom logistik och leveranstjänster. Företag har etablerat ett nära samarbete med logistikpartner för att tillhandahålla snabba och pålitliga leveranstjänster för att möta konsumenternas efterfrågan på omedelbar tillfredsställelse.
• Teknisk innovation: Med tillämpning av teknologier som artificiell intelligens och maskininlärning kan företag hantera lager mer effektivt, optimera leveranskedjor och ge mer personliga konsumentupplevelser.

5. Konkurrenskraftig miljö och marknadsmöjligheter

5.1 Analys av stora konkurrenter

När det gäller snacksproduktion är konkurrenslandskapet diversifierat och internationellt. Följande är en analys av några större konkurrenter:

• Marknadsledare: Företag som PepsiCo och Nestlé har en ledande position på marknaden tack vare sitt starka varumärkesinflytande, breda produktlinjer och globala distributionsnätverk.
• Regionala varumärken: Vissa regionala varumärken har framgångsrikt byggt upp en lojal konsumentbas genom att fokusera på specifika marknadssegment eller lokala snacks.
• Nya varumärken: När konsumenternas efterfrågan på hälsosammare snacks växer, växer många nya varumärken snabbt fram genom att erbjuda lågsocker-, lågfetts- eller ekologiska snacks.

5.2 Strategier och möjligheter för marknadsinträde

Strategi för marknadsinträde och analys av möjligheter måste beakta följande nyckelpunkter:

• Konsumentpreferenser: Utveckla nya produkter som möter marknadstrender baserat på konsumenternas efterfrågan på hälsosamma, bekväma och diversifierade snacks.
• Teknisk innovation: Använd avancerad livsmedelsteknik för att förbättra produktens smak, hållbarhet och näringsvärde för att möta konsumenternas förväntningar på snacks av hög kvalitet.
• Marknadssegmentering: Identifiera och fokusera på marknadssegment med tillväxtpotential, såsom hälsosamma mellanmål, funktionella mellanmål eller mellanmål för specifika konsumentgrupper (t.ex. barn, idrottare).
• Supply Chain Management: Etablera en effektiv försörjningskedja för att säkerställa kvaliteten och kostnadseffektiviteten hos råvaror samtidigt som miljöpåverkan minskar.
• Digital marknadsföring: Utnyttja digitala verktyg som sociala medier, e-handel och mobilappar för att öka varumärkesmedvetenheten och konsumentengagemang.
• Samarbete och partnerskap: Etablera partnerskap med återförsäljare, distributörer och andra livsmedelsföretag för att utöka marknadstäckningen och förbättra marknadens konkurrenskraft.
• Regelefterlevnad: Var uppmärksam på och följ reglerna för livsmedelssäkerhet och märkning för att säkerställa att produkterna uppfyller de lagliga kraven på målmarknaderna.

6. Analys av påverkande faktorer

6.1 Epidemins inverkan på marknaden

Epidemin har haft en betydande inverkan på marknaden för snacksproduktion. Först och främst, på grund av minskningen av antalet människor i stormarknader, restauranger och nöjesställen under epideminkontrollperioden, undertrycktes mat- och dryckkonsumtionen, vilket resulterade i en minskning av efterfrågan på snacks. Men eftersom invånarnas inkomster påverkas har avsaknaden av konsumtionsscenarier och minskningen av konsumtionskraften blivit ett stort problem för marknaden. Men med populariseringen av vaccination och utvecklingen av metoder för förebyggande av epidemier har kontrollmetoderna blivit mer flexibla och effektiva, och passagerarflödet på konsumentställen har accelererat. En aktiv finanspolitik har hjälpt företag att återuppta produktion och arbete, skydda invånarnas liv och direkta konsumtionsstimulerande metoder som subventioner och köpkuponger har Tillåta konsumtionskraften att fortsätta att återhämta sig.

Under epidemin ökade försäljningen via näthandelskanaler och konsumenternas preferenser för näthandel ökade markant. Till exempel valde mer än 40% av konsumenterna onlinekanaler för shopping i slutet av 2020, och 38% av konsumenterna sa att de fortfarande förväntade sig att handla online efter epidemin. Dessutom favoriseras D2C-försäljningsmodellen direkt till konsument av konsumenter. Genom D2C-plattformen kan tillverkare direkt kontakta konsumenternas behov, få förstahandsförbrukningsdata och skräddarsy konsumtionsplaner för konsumenterna.

Efter epidemin har även konsumenternas konsumtionspsykologi förändrats och de uppmärksammar mer och mer hälsosamt och hållbart liv. När konsumenterna handlar mat är de villiga att betala en premie för produkter från varumärken som utövar hållbarhet. Denna trend har fått snackstillverkare att ägna mer uppmärksamhet åt hälsa och hållbarhet när de utvecklar produkter.

6.2 Reglering och policymiljö

Den reglerande och politiska miljön har också en viktig inverkan på marknaden för snacksproduktion. Under de senaste åren har de nationella och lokala myndigheterna infört en rad policyer för att främja konsumtionsuppgraderingar inom snacksindustrin. Till exempel nämnde "Guiding opinions on Cultivating Traditional Advantageous Food Production Areas and Local Specialty Food Industries" som utfärdades av ministeriet för industri och informationsteknologi och andra 11 avdelningar 2023 odlingen av lokala speciallivsmedelsindustrikluster och främjandet av ny fart. för utvecklingen av speciallivsmedelsindustrin.

Provinser och städer reglerar även snackssäkerheten enligt lokala förhållanden och föreslår utvecklingsmål. Till exempel stöder Xinjiang byggandet av regional grön mat, ekologiska jordbruksprodukters geografiska beteckningar och gröna matråvaror och stärker tillsynen av livsmedels- och läkemedelssäkerhet. Dessa policyer förbättrar inte bara kvalitets- och säkerhetsstandarderna för snacksprodukter, utan ger också policystöd för innovation och utveckling av snacksindustrin.

Dessutom inkluderar nationella policyer också att förbättra lagar och förordningar om livsmedelssäkerhet, främja företagsinnovation och uppmuntra företag att tillhandahålla konsumentprodukter av hög kvalitet för att möta konsumenternas personliga och differentierade behov. Genomförandet av denna politik kommer att bidra till att förbättra snacksindustrins övergripande konkurrenskraft och marknadsvitalitet.

7. Industrins utmaningar och hanteringsstrategier

7.1 Hälsofrågor och marknadsbegränsningar

En stor utmaning som snacksindustrin står inför är den växande konsumentefterfrågan på hälsosammare livsmedel. I takt med att hälsomedvetenheten ökar oroar sig konsumenterna alltmer över socker-, salt- och fetthalten i mellanmål. Enligt marknadsundersökningar säger mer än 60% av konsumenter att de tar hänsyn till produkters näringsvärde och hälsoeffekter när de väljer mellanmål.

• Hälsoproblem: Snacks kritiseras ofta för att vara höga i kalorier, fett och socker, vilket är kopplat till det växande globala problemet med fetma och relaterade kroniska sjukdomar.
• Marknadsrestriktioner: Regler och policyer begränsar också produktion och försäljning av ohälsosamma mellanmål. Till exempel har vissa länder och regioner infört skatter på produkter med hög sockerhalt eller hög salthalt, vilket har fått tillverkare att ompröva sina produktformler.

7.2 Strategier för att hantera marknadsförändringar

För att möta dessa utmaningar antar snackstillverkarna en mängd olika strategier för att anpassa sina produktlinjer och marknadspositionering.

• Produkt innovation: Många tillverkare utvecklar snacksprodukter med lågt socker, lågt salt och låg fetthalt för att möta behoven hos hälsomedvetna konsumenter. Till exempel att använda naturliga sötningsmedel för att ersätta traditionellt socker, eller utveckla hälsosamma snacks rika på protein och fiber.
• Ren etikett: “Clean label”-produkter, de som undviker konstgjorda tillsatser och svåruttalade kemiska ingredienser, blir allt mer populära på marknaden. Tillverkare förenklar ingredienslistorna för sina produkter för att öka transparensen och konsumenternas förtroende.
• Utbilda konsumenter: Snackföretag ökar också konsumenternas medvetenhet om näringsvärdet av sina produkter genom utbildningskampanjer. Detta inkluderar att tillhandahålla näringsinformation, förklara hälsofördelarna med produkterna och hur mellanmål kan vara en del av en balanserad kost.
• Hållbarhet och miljöskydd: Eftersom konsumenterna uppmärksammar miljöfrågorna mer, letar snackstillverkarna också efter mer hållbara produktionsmetoder, som att använda förnybara resurser och minska förpackningsavfallet.
• Teknikapplikation: Utnyttja ny teknik, såsom dataanalys och artificiell intelligens, för att bättre förstå konsumenternas beteende, optimera produktutvecklingen och förbättra produktionseffektiviteten.
• Diversifierade produktlinjer: Utöka produktlinjerna till att omfatta fler typer av snacks, såsom ekologiska snacks, allergenfria snacks och vegetariska snacks, för att möta behoven hos olika konsumentgrupper.